Lam

Häromdagen plingade det på min dörr och en man stod utanför och frågade om det var JAG som hade kört med en barnvagn på det nybonade golvet i korridoren i huset.
Neeej sa jag
Jo för han hade sett förut att spår av en barnvagn ledde till min lägenhet.
Jasåru tänkte jag. Det är jag nog skeptiskt till för hon som bodde där innan hade inga barn och var knappt där. Men vad vet jag

Sen predikade han i 5 minuter om att det var så tråkigt att folk gjorde så och att man vill ju ha det bra här tillsammans. Och han var faktiskt inte rädd att säga ifrån.
Nej det var han inte
Jag frågade om han var vaktmästare i huset. Nej det var han inte - han ville bara att man skulle ha det bra där man bor.

Men vad tror han?! Nån gång måste väl nån köra med sin barnvagn för första gången på det nybonade golvet.
Ska dom bära både unge och vagn ut i hissen?

Men lamahuvud som jag är står jag bara och nickar och håller med. Nåja.. så viktigt var det ju inte att säga vad jag tyckte men en annan gång blir man så irriterad på sig själv för att man inte säger ifrån.